Så här kan det se ut vid en genomgång av mina bisamhällen får några år sen.
Det är olika former av lådor och tråg.
Yngellådor, skattlådor och fodertråg för de samhällen som ska byggas upp så att de är starka inför kommande år.

Hur får man egentligen ut honungen från bikupan?

Svaret kan vara väldigt kort – man slungar honungen och tappar upp den i burkar…
Men det svaret var nog inte så givande.

Om jag broderar ut det lite mer och förklarar hur det fungerar hos oss blir det en längre text som förklarar hur bikuporna kan se ut och att det är skillnad på lådorna beroende på kupans uppsättning. Och hur det hittills gått till hemma hos oss.

De bikupor som vi har hos oss på Selaöns Skimmer kallas för vandringskupor.
Vandringskupor är lådor med ramar som man ställer på varandra så att det till slut kan bli ett högt torn.
Hos oss har vi under sommaren 3 till 4 lådor staplade på varandra och ibland kan man se att det är en låda som står själv. Hur många lådor man sätter upp beror på bisamhällets storlek och kondition.

I de undre lådorna som heter ”yngellådor” finns bidrottningen. Hon lägger ägg i yngellådorna som arbetarbina matar så att det blir nya bin.
Ovanpå yngellådorna sätter man ”skattlådor”. Det är där all skimrande honung samlas och som senare kommer tappas upp i en honungsburk

Hur vet bina skillnad på yngellådor och skattlådor?

Självklart så håller inte bina kolla på skillnaden mellan dessa, utan vi som är biodlare hjälper till med det genom att sätta ett galler mellan yngellådor och skattlådor. Detta galler är precis lagom så att arbetarbina kommer mellan springorna medans drottningen blir kvar i yngellådorna. På så vis kan de skiljas åt. För inte vill du ha biägg i din honung?

När bina har hämtat och fyllt biramarna med honung och sett till att den är alldeles perfekt täcker de honungen med ett tunt lager bivax.

Med den storlek och antalet ramar som vi använder till våra bikupor kan en full skattlåda väga runt 20 kg när det är dags att skatta.

När skattlådan ska plockas in går vi igenom lådan och försöker se till så att alla bin stannar kvar i kupan. Det kan man göra på lite olika vis. Oftast brukar jag bestämt skaka ner bina i kupan och använda en mjuk borste för de bin som är kvar på honungsramen innan jag sätter ramen i en forslingslåda.
Ibland när jag hinner med att planera lite mer sätter jag dit en bitömmarbotten under skattlådan som jag ska plocka in. Den fungerar så att bina kan gå ner genom bitömmarbotten men de kan inte gå upp igen.

Vad tycker bina om att vi snor en skattlåda?

Våra bin som vi biodlare ofta har är en sort som samlar in mer honung än vad de själva som bikupa behöver. De är framavlade sen länge på just det viset och behöver därför bli av med honungen.

Ok, vad händer sen när man har tagit med sig en skattlåda från bikupan?

Uppsamling av avtäckningsvax.

Jag tar med mig kupan in och nu kommer det tunga arbetet.
Det brukar finnas flera lådor att hantera samtidigt så det kan bli ganska jobbigt och enformigt arbete, ibland är kanske arbetsställningen inte så ergonomisk och man blir trött i händer, fötter och kan få ont i ryggen.
För att få ut honungen från ramarna måste de avtäckas från det tunnabivaxet som finns över honungen. Det gör jag genom att ta upp en ram i taget till avtäckningstråget, med en avtäckningsgaffel lyfter jag bort vaxetlocken och skrapar av vaxet i en bytta. När honungen är avtäckt på båda sidorna av ramen stoppas den ner i honungsslunga. Jag använder mig av en äldre slunga som kan ta 3 ramar i taget.
Jag slungar först ena sidan av ramen och sen andra sidan av ramen och sen den första igen för att vara säker på att honungen faktiskt har lossnat och slungats ut i slungan.

Honungen som hamnat inne i på honungsslungans vägg rinner ner mot botten där tapp sitter.

Nyslungad skimrande honung. Den smakar fantastiskt. Den har en egen smak.
”Färdig” fast honung är mycket rundare i smaken.

Den råa honungen rinner nu genom en grovsil ner till en rostfri hink. När hinken väl är full häller jag honungen genom en till grovsil och sen genom en fin sil som sen rinner ner ett förvaringskärl. Jag har olika kärl, men ofstat använder jag mig av ett kärl som tar ca 40 kg honung.

Nu har jag fått nyslungad honung. Den är rinnande, skimmrar gyllene och den smakar helt fantastiskt. Jag brukar tappa upp nyslungad honung i några flaskor som jag använder själv och som jag säljer.

Men det blir ganska mycket honung för att tappa upp i flaskorna. Och här i Sverige har vi honung som ganska snart kommer att ”kristalliseras”. Det betyder att honungen hårdnar av sockerkristaller. Många av oss är vana att äta slät fast honung och den honung som kristalliseras från nyslungad honung blir inte slät.

Hur får man sån där honung som man köper på affärn?

Först vill jag nog säga att honung i affärn många gånger faktiskt inte är honung. Det är sockerhonung. Man har alltså matat bina med socker, bina omvandlar sockret till ”houng”. Riktig honung är nektar som bina har hämtat från blommor i naturen. Det är det som gör att honungen är så fantastisk.

Omrörning av honung. Man ser skiftningarna skimra i ljusare nyanser. De ljusare strimmorna visar pågående kristallisering.
Honungen är nästan klar för att tappa upp på burk.

Men, för att få slät fast honung måste man röra honungen.
Man kan använda en honungsrörare i trä eller så kan man använd en stor visp i rostfritt stål.
Om man ska röra nyslungad honung slät kan man få hålla på länge. Hur länge beror på vilken nektar som bina har hämtat in.
Har man tur så är det rapshonung och då går det ganska fort runt 2 veckor tar det då tills den är slät om man rör honungen 1 gång på morgonen och 1 gång på kvällen.

Vill man att det ska gå lite fortare så kan man ”ympa” honungen.
Då använder man honung som är färdig och är så slät som du vill ha den. Man blandar ut den färdiga honungen med lite nyslungad honung i en burk. Den rör man morgon och kväll. Där i mellan står burken i kylskåpet, på så vis snabbar man på processen.
När ympen är klar rör man ned den i det stora kärlet med honung. Det här brukar ta nästan en vecka.

Jag brukar vanligen välja att ympa honungen, för det är inte lika tungt, det går fortare och jag känner mig trygg i vad jag kan förvänta mig att få som resultat.

När honungen är klar är det dags att tappa upp honungen på burkar.
Jag brukar anvnända burkar som blir lagom för 500 g honung, de är lagom stora och de är lätta att hantera och det är lätt att räkna hur mycket honung som har skattats

Upptappad honung i burkar om 500 g.
Nu ska den bara stå och vila så att den blir alldels mjuk och len innan den kan avnjutas.